Att utforska medvetandets mysterier

Sara Belle Dougherty

 

Varseblivandet är upprinnelsen till alla våra upplevelser, men likväl förblir det en gåtfull företeelse. Intuition, fantasi, känsla, förnuft, instinkt, skapande förmåga - det är inte många som kan ge en tillfredsställande förklaring till dessa upplevelser som vi ändå dagligen har. Men inom oss finns ett varseblivande som tränger mycket djupare än de tankar och känslor vilka vi vanligen uppfattar som "jag själv". Mystiker har i alla tider bekräftat att det medvetande som utgör kärnan i vår varelse är detsamma som kärnan i alla andra varelser och företeelser. Det förbinder oss med allt och alla, därför att det även är grunden för deras existens.

Men detta inser vi i allmänhet inte. Vi är mestadels överväldigade av intensiteten i våra sinnesintryck och av våra tolkningar av dem. Vår moderna kultur sätter förnuftet och intellektet till domare över verkligheten, men så har det inte alltid varit. I den indiska filosofin t ex, sägs förnuftet vara "sinnenas kung" vars vanor och begränsningar, när det inte upplyses av anden, dömer oss att vistas i en synnerligen bedräglig värld som vi själva skapat, en värld av illusioner (maya). Många av dessa vanföreställningar och självgjorda skrankor är gemensamma för oss, därför att de flesta människor är begränsade på ungefär samma sätt. Det är vår uppgift att vakna upp ur denna drömvärld som vi själva gjort så snäv, och att, när vi höjt oss över den, vända blicken mot ständigt mer vittomfattande och verkliga vidder.

Man kan fråga sig hur den nuvarande forskningen bidrar till våra ansträngningar i detta avseende. Flertalet akademiker beskriver fortfarande medvetandet som en biprodukt av hjärnans invecklade biokemiska och neurologiska komplexitet. De fortplantar 1900-talets materialistiska uppfattning. Dock finns det forskare och lärda som studerar medvetandet experimentellt och har samlat många bevis som pekar i en helt annan riktning. En psykiater och transpersonell psykolog vid namn Stanislav Grof har granskat och sammanställt 40 års sådana undersökningar och hävdar i The cosmic game (1998) att

Den moderna medvetandeforskningen har gjort viktiga rön som stöder de grundläggande uppfattningarna i den perenna filosofin. Den har uppdagat ett stort och meningsfullt mönster bakom hela skapelsen och den har visat att hela tillvaron är genomsyrad av högre intelligens. I ljuset av dessa nya upptäckter framstår andlighet som en viktig och befogad strävan i människans liv, eftersom den visar på en väsentlig sida av det mänskliga psyket och av den universiella planen. (s 3)

De rön som gjorts i de moderna studierna av medvetandet står således "helt i strid med den materialistiska vetenskapens grundläggande antaganden om medvetandet, människans natur och verklighetens beskaffenhet. Dessa rön pekar tydligt mot att medvetande inte är en produkt av hjärnan utan en ursprunglig grund för tillvaron, och att det spelar en avgörande roll för den förnimbara världens tillblivelse" (ibid). Medvetande är lika grundläggande - för oss och för allt annat, hela kosmos inräknat - som materia. De utgör tillsammans två ursprungliga sidor av en underliggande verklighet som är bortom manifesterade varelsers fattningsförmåga.

Grofs viktigaste utsaga är att "var och en av oss har ett psyke som omfattar och sammanfaller med allt som existerar och i grunden är identiskt med den kosmiska skapande principen" (s 3). Hologram-likt är varje varelse en mikrokosm, en av alla de delar som potentiellt i sig innehåller den ursprungliga Enheten. På sätt och vis kan vi föreställa oss att universum frambringar sig självt medelst skapande kosmisk tänkande. Också vi är tankar från vårt innersta jag, och samtidigt utvecklas vi ständigt på grund av de skapande föreställningarna hos vårt vardagsjag, ty projicerade föreställningar har förmågan att forma verkligheten.

Grofs utsaga innebär också att allt i detta "besjälade universum" kan upplevas både subjektivt och objektivt: "den materiella världens alla beståndsdelar i rum-tidens hela vidd" och likaså "olika sidor av verklighetens andra dimensioner, såsom arketypiska varelser och det kollektiva undermedvetnas mytologiska sfärer" (s 16). Eftersom vårt medvetande omfattar allt och dess räckvidd och förmåga är gränslös, kan vi inhämta kunskap genom ett direkt och medvetet deltagande - genom att bli. Vi behöver inte ständigt vara hänvisade till att vara ett "subjekt" som undersöker ett "objekt".

Men kan detta slags experimentella och subjektiva utforskning verkligen kallas vetenskap - vare sig den är av nytt eller gammalt datum? Grof menar att den kan det:

Många av de stora andliga systemen är resultaten av seklers djupdykningar i människans psyke och medvetande, djupdykningar som på många sätt liknar vetenskaplig forskning.

Dessa system ger noggranna anvisningar om metoderna för framkallandet av de andliga upplevelser, på vilka systemen bygger sina filosofiska teorier. De har systematiskt samlat data från dessa upplevelser och underkastat dem jämförande kontroller som vanligen sträckt sig över flera århundraden. Detta är just de mått och steg som är nödvändiga för erhållandet av trovärdig och vederhäftig kunskap i alla slags vetenskapliga företag... (s 4)

Sådana data förebådar en framtida syntes av modern vetenskap och mer traditionell andlig och psykologisk kunskap, en syntes som kommer att ge en hittills okänd filosofisk insikt i människolivet och naturen, inte ett återvändande till obekräftade religiösa dogmer och vetenskaplig okunnighet.

I vår strävan att lära mer om medvetandets hemligheter, har var och en av oss som medveten varelse den kraft och de medel som krävs för att, om vi så vill, utforska naturen i alla dess former. Som G de Purucker säger kan vi själva upptäcka "den ursprungliga Sanning i vilken alla stora religioner och filosofier har sitt ursprung" och "då komma till insikt om att Sanningen är tidlös och odödlig men tar sin boning i varje uppriktigt människohjärta, där den avvaktar igenkännandet för att få sända sitt ljusflöde in i det väntande sinnet." Nyckeln till både kunskap och vishet förblir ständigt densamma: "känn dig själv" - ditt sanna jag - ty att göra detta helt och fullt är att veta ALLT.

Till index