Y
Yama (se Samadhi)
Yoga (sanskrit)
Betyder "förening", "sammansmältning" etc. I Indien är ordet
benämningen på en av de sex filosofiska skolorna, den som sägs ha grundats av Patanjali. Denna skolas
ändamål är yoga i betydelsen att nå förening eller etthet med människans gudomliga-andliga innersta
essens. Yogaträningen, när den bedrivs på det av kompetenta lärare angivna sättet - lärare som inom
parentes sagt aldrig föreläser offentligt och inte heller framträder i böcker och annonser - antas
inducera vissa extatiska tillstånd som leder till klarare insikter i sanningar om tillvaron. Det
högsta av dessa tillstånd kallas samadhi.
Man skiljer på olika former av yogautövning - karma-yoga, hatha-yoga, bhakti-yoga,
raja-yoga, jnana-yoga etc, och yogaliknande strävanden och övningar finns också i Västerlandet. Det
som kallas frälsning genom gärningar kan liknas vid karma-yoga, frälsning genom tro eller kärlek kan
liknas vid bhakti-yoga och de asketiska övningarna av olika slag kan liknas vid hatha-yoga.
Ingen yogateknik bör utövas utan den direkta ledningen av en lärare som känner farorna
med manipulerandet av människans psykomentala väsenssidor, ty faror lurar vid varje steg och
yogautövaren riskerar att dra på sig katastrofala följder av såväl kroppslig som själslig art. De
högre formerna av yoga - t ex raja-yoga och jnana-yoga som av utövaren kräver strikt andlig och
intellektuell disciplin i förening med brinnande kärlek för alla varelser - är dock helt säkra. Det
är i de asketiska etc övningarna med tillhörande läror som farorna för den oförsiktige ligger, och
dessa bör man därför avstå från. (se Samadhi)
Yuga (sanskrit)
Vår innevarande femte rotras kan indelas i fyra yugaer (tidsåldrar) av följande
längder:
Krita- eller Satya-yuga 1.728.000 år
Treta-yuga 1.296.000 "
Dvapara-yuga 864.000 "
Kali-yuga _ 432.000 "
4.320.000 "
Vi lever f n i den fjärde yugan, kali-yuga, ofta kallad "järnåldern"
eller "den svarta tidsåldern". Den anses ha börjat vid Krishnas död, vanligen angiven till
år 3.102 f Kr. De fyra yugaerna ovan syftar på vad teosofin kallar en rotras, även om en rotras från
sin början till sitt slut är ungefär dubbelt så lång som de angivna siffrorna visar. Yugaerna
överlappar varandra i det att en ny rotras tar sin början vid mitten av den föregående. Två rotraser
kan därför under en avsevärd tid löpa samtidigt på jorden.
Eftersom de fyra yugaerna är en återspegling i mänsklighetens historia av vad som sker
vid jordklotets och jordkedjans egna evolutioner, förekommer yugaerna också i större skala - dvs
jordklotet har sin evolutionära satya-yuga, treta-yuga, dvapara-yuga och kali-yuga, och samma gäller
i en ännu större skala för jordkedjan. (se Rotras, Rund)