Hur förblir vi i vår tid lojala mot den
uråldriga visdomen?
Ellen Visser
H P Blavatsky råder oss till att aldrig tro på det vi läser utan att först pröva det med logikens, det sunda förnuftets och intuitionens hjälp. Detta är det enda sättet att bli vad Buddha kallar en ”erfarenhetsexpert”. Vi måste omsätta det vi hör och läser i praktisk livsföring. Vi kan betrakta jordelivet som en vistelse i ett laboratorium, där en del experiment lyckas medan andra misslyckas. Misslyckandena är inte farliga om vi bara tar nya tag och fortsätter experimenterandet.
Under de åtta år jag levt med teosofin har jag besökt sammankomster, lyssnat till föredrag och deltagit i studiegrupper för att samla kunskap, mer kunskap och ännu mer kunskap. Jag har skaffat nästan alla tillgängliga teosofiska böcker och likt en eremit stängt in mig med dem i min bostad. Min hjärna blev slutligen så överlastad att jag måste sysselsätta mig med jordiska ting igen. Det blev min räddning. Den stora boklärdom jag tillägnat mig hade gjort mig arrogant. Den hade isolerat mig från människorna i min omgivning istället för att föra mig närmare dem.
I Tystnadens röst (s 44) fann jag en utsaga som helt och fullt passade in på mig: ”Självförhävelse, o lärjunge, liknar ett högt torn, i vilket en högfärdig dåre klättrat upp. Där sitter han i högdragen ensamhet, ej bemärkt av någon annan än sig själv.” Jag tog också till mig följande ord (s 42-43): ”Lär dig framför allt att skilja huvudets vetande från själens visdom, ´ögats´ lära från ´hjärtats´, ty … till och med okunnighet är bättre än huvudets vetande utan själens visdom till att upplysa och leda det”.
Detta var ett bistert uppvaknande, och jag kände att jag behövde starta om från början. Jag fortsatte att gå på sammankomster och föredrag etc, men tänkte då hela tiden efter vad det egentligen var som jag behövde för att leva som den uråldriga visdomen anbefallde. Jag drog slutsatsen att det viktigaste är en fast tillit till lärorna om karma, reinkarnation och människans – liksom jordens – sjufaldiga konstitution. Dessa läror kan stärka vår strävan att i varje ögonblick göra vår plikt.
Karma är lagen om orsak och verkan, och säger att vi får skörda som vi sått. Reinkarnation betyder att varje liv-medvetandecentrum eller monad gång på gång återförkroppsligar sig i olika vehikler eller ”kroppar”, och detta gäller i det synliga och osynliga universums alla naturriken.
Om vi ser oss omkring ser vi våld, högfärd, girighet, själviskhet osv. Läran om människans och jordens sjufaldiga konstitution hjälper till att förklara varför dessa egenskaper är så utbredda på vårt nuvarande utvecklingsstadium. Utvecklingen av våra mänskliga väsenssidor svarar mot jordens utveckling under dess runder.
Vårt jordklot är en av globerna i en sjufaldig planetkedja. Jordklotet är den fjärde och lägsta av de sju globerna. Det befinner sig på det mest materiella tillvaroplanet, medan de övriga globerna befinner sig på högre, mindre materiella tillvaroplan och är osynliga för våra fysiska ögon. Alla globerna genomtränger varandra, precis som våra väsenssidor (de s k principerna) verkar i och genom den fysiska kroppen. Människorna färdas sju runder (varv) genom de sju globerna under planetkedjans liv. På varje glob i varje rund utvecklas vi under sju tidsperioder som kallas rotraser. Vi befinner oss för närvarande i den fjärde runden, på den fjärde globen och i den femte rotrasen.
Låt oss ta en titt på människans sjufaldiga konstitution:
Atman, buddhi och manas utgör tillsammans vår celesta trefald, det oförgängliga i oss. De fyra lägre principerna utgör vår förgängliga fyrfald.
Under den andra hälften av den tredje rotrasen, när de fyra lägre principerna inklusive den fysiska hjärnan hade blivit tillräckligt utvecklade, väcktes den femte principen – manas – till aktivitet av manasaputraerna. De inkarnerade en stråle av intellektuellt ljus i de slumrande mänskliga egona, och tände på så sätt jagskapets och självmedvetandets flamma i oss. Våra ögon öppnades och vi fick ansvar för våra handlingar. Detta motsvarade det ögonblick då Adam och Eva drevs ut ur paradiset därför att de ätit av frukten från godhetens och ondskans träd.
Eftersom vi befinner oss i den fjärde runden och på den fjärde globen, dominerar utvecklingen av kamaprincipen allting. Kamaprincipen betraktas ofta i ett negativt ljus, men detta är inte helt riktigt. Begär är en neutral kraft som sträcker sig från personligt till gudomligt begär. Eftersom kamaprincipen är den mellersta av de sju principerna kallas den ofta för jämviktsprincipen. Om den används på rätt sätt hjälper den oss att göra de rätta valen och framskrida på utvecklingsvägen, medan den vid felaktiga val leder oss vilse. Det är vi själva som bestämmer riktningen på den väg vi vandrar. På vårt nuvarande utvecklingsstadium dras kamaprincipen starkt mot det animaliska själviska hållet. Manas befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium av sin utveckling, och kommer inte att veckla ut sig fullständigt förrän i den femte runden. I de flesta av oss är det fortfarande lägre manas som är verksam.
Det är lätt att förstå hur viktigt det är för människan att inse vem eller vad hon verkligen är. Den insikten kan hjälpa henne att göra livet mycket vackrare, men eftersom högre manas för närvarande får alltför lite näring i oss, tar det tidsåldrar innan en ideal värld kommer till stånd.
Den kunskap som tillhandahålls av den uråldriga visdomen underlättar för oss att vara vänligare mot människorna i vår omgivning, liksom vi är vänligare mot ett barn som ännu inte har ett fullt utvecklat sinne. Vi kan se en kämpande gudagnista i var och en vars handlingar återspeglar utvecklingen av deras personliga medvetande.
Detta innebär inte att vi måste godta allting. Men vi bör tänka på att vi bara skall fördöma handlingar, inte dem som utför handlingarna. Vi skall inte se oss som jag och dem – detta är en stor illusion. Vi är alla ett, likt fingrarna på en hand. Vi kan inte förändra andra eller världen. Vi kan bara göra vårt bästa för att vara ljusstrålar i en mörk värld, och hoppas att vårt ljus skall upplysa andra.
Våra tankar är levande energier och påverkar inte bara vår egen atmosfär utan också den astrala sfär som omger jorden. Vi kan hjälpa till att skingra mörkrets moln genom att utstråla värme och ljus från vårt hjärta till alla som behöver dem. Detta är inte alltid lätt, men vi måste hålla fast vid övertygelsen att de frön vi sår kommer att gro i framtiden. Genom att omsätta den uråldriga visdomen i vårt dagliga liv blir vi erfarenhetsexperter. Var därför tålmodig och betrakta allting i ett brett perspektiv, så kan du se mänsklighetens och världens framtid an med tillförsikt.