Sömnen och döden – identiska tilldragelser
Herbert Edlund
Det sägs i teosofin att sömnen och döden till såväl art som förlopp är två identiska tilldragelser.
”Sömnen är en ofullkomlig död och döden är en fullkomlig sömn”. Om man lyckas somna fullt medvetet
(vilket är möjligt), får man därför veta vad som händer när man dör.
Nattens sömn kan jämföras med perioden mellan två jordeliv. Även om vi normalt inte minns det vi är med om under den drömlösa sömnen och bara minns fragment av våra drömmar, är dessa upplevelser av samma art som våra upplevelser under mellanlivsperioden.
Likaså är vår återvändandeprocess till kroppen efter nattens sömn jämförbar med vår återvändandeprocess till jorden, reinkarnationen i en ny kropp, efter mellanlivsperioden. Och liksom den nya kropp vi vecklar ut efter vår mellanlivsperiod visserligen är snarlik, men inte exakt lik, den kropp vi lämnade när vi dog i det föregående jordelivet, återvänder vi på morgonen inte till exakt samma kropp som vi lämnade vid insomnandet kvällen före. Ty under natten har kroppen undergått förändringar. Mängder av kroppsceller har dött och övergått till vår aura för vila och återhämtning, medan andra mängder har lämnat auran och reinkarnerat i kroppen. Samtidigt har mängder av kroppens bakterier och andra småvarelser dött, medan andra har reinkarnerat. Vidare har de kemiska balanserna i kroppen justerats, den har laddat upp energi etc. När vi reinkarnerar på morgonen befinner sig kroppen alltså inte i samma tillstånd som vi lämnade den när vi somnade kvällen före.