2. Inledning
Människor i olika länder och på olika kontinenter hade länge mycket liten kunskap om varandra. Under 1400-talet började kontakterna öka, främst genom ökad handel, och för européernas del också p g a den allt större omfattning som deras upptäcktsresor fick. Kontakterna mellan öst och väst blev med tiden allt tätare i takt med ökad handel och kolonisering.
En viktig orsak till kommande samhällsförändringar i Europa och till att kyrkans, adelns och olika envåldshärskares makt kom att undergrävas och ifrågasättas var de upplysningsidéer vilka började framföras på 1600-talet. Till exempel kan den holländske filosofen Spinoza nämnas som i "Teologisk-politisk avhandling" från 1670 skrev kritiskt om religiöst och politiskt förtryck och förespråkade demokrati. En annan var den engelske filosofen John Locke som 1690 utgav skriften Två avhandlingar om samhällsstyre , där han hävdade att det är en naturlag att alla människor är lika, oavhängiga och att ingen människa har rätt att skada en annan samt att förutsättningarna för en regerings auktoritet vilar på medborgarnas samtycke. Även den franske 1700-talsfilosofen Voltaire var viktig eftersom han kritiserade kyrkan och dess prästerskap för intolerans. En fjärde viktig person var fransmannen Rousseau, som också han var en 1700-talsfilosof. Han hävdade att människan är född fri, men att hon överallt är slagen i bojor. Han var också den som införde begreppet "folkviljan". En femte betydelsefull och något senare tänkare är den engelske 1800-talsfilosofen och ekonomen J S Mill, som i sina politiska skrifter försvarade den representativa demokratin och individens rätt till självutveckling samt var för jämlikhet mellan män ock kvinnor.
Det var tänkare och filosofer som dessa som förespråkade förändringar och vände sig mot makthavares självpåtagna auktoritet och makt och istället hävdade den enskilde individens frihet och rättigheter. De formulerade en värdegrund som kom att utgöra en viktig inspirationskälla för dem som i praktisk handling verkade för att den förhärskande samhällsordningens bojor och förtryck skulle brytas och ersättas av demokrati och mänskliga fri- och rättigheter.
USA:s självständighetsförklaring från 1776 och konstitutionen från 1787 är exempel på hur sådana idéer kom att ligga till grund för ett demokratiskt styre.
Under 1700-talet verkade i Europa också mystikerna S:t Germain, Cagliostro och Saint Martin, men tiden var ännu ej mogen för människorna att ta dem till sig. S:t Germain och Cagliostro betraktades dessutom allmänt som bedragare, varför graden av inflytande från deras verksamhet på den tidens tänkande och skeende är höljt i dunkel och därmed svår att bedöma.
Även på naturvetenskapens område började man ifrågasätta gamla "sanningar". Det kanske viktigaste exemplet är när den engelske naturforskaren Darwin år 1859 publicerade sin bok Om arternas uppkomst där han presenterade sin evolutionsteori, en materialistisk utvecklingsteori, som stred mot den dåvarande förhärskande teologiska uppfattningen att människan var resultatet av en allsmäktig gudoms skapelseakt. När väl Darwins utvecklingslära allmänt anammats fick den ett stort genomslag och kom att allvarligt undergräva kyrkans och prästerskapets auktoritet, makt och inflytande.
Resultatet av de ovan skisserade skeendena ledde fram till att makthavarna sakta men säkert började förlora sitt starka grepp och inflytande över Västerlandets människor och började ersättas av nya, valda och mer liberalt sinnade ledare. Samtidigt blev människor i allmänhet alltmer intellektuellt vakna och öppna för nya idéer. Till exempel översattes Bhagavad-Gita och Upanishaderna till västerländska språk, något som gjorde att Västerlandet fick möjlighet att ta del av Österns visdom. Dessutom hade spiritistiska medier börjat väcka uppmärksamhet med sina seanser och allt fler frågade sig om det fanns en "andlig" verklighet eller inte.
Under 1800-talet ägde också stora förändringar rum på det materiella livets område, förändringar som kom att få stor betydelse för Västerlandets framtida utveckling. Nya, banbrytande uppfinningar blev en viktig faktor för uppkomsten av det moderna industrisamhälle som började göra sitt inträde på den historiska arenan. Detta medförde ett ekonomiskt uppsving, ökad materiell levnadsstandard, ökad livslängd m m för allt fler av Västerlandets människor. Exempel på viktiga uppfinningar vid denna tid är ångmaskinen, generatorn och telegrafen. Ångmaskinen gav oss senare ångloket och ångbåten, vilket gjorde det möjligt att snabbt överbrygga långa avstånd och därför i hög grad ökade kontaktmöjligheterna mellan människor och kontinenter. Telegrafen i sin tur förbättrade kommunikationsmöjligheterna mellan människor, och överförandet av meddelanden och idéer kunde nu ske snabbt.
Den snabba och starka ekonomiska utvecklingen gjorde det svårt för västerlänningen att motstå materialismens lockelser. Eftersom denne inte primärt var andligt orienterad lät han sig istället dras med i dess virvel och Västerlandet utgjorde därför, genom sin ekonomiska och militära styrka, rikedom och inflytande, ett hot mot andra delar av världen som det ville exploatera och dominera.
Österlandet befann sig i en helt annan situation. Det saknade Västerlandets snabba och dynamiska utveckling och drivkraft till förändring. I andligt perspektiv var Österlandet överlägset Västerlandet, men på andra områden kunde tillståndet snarast betecknas som antingen stillastående eller endast i långsam utveckling.
Det sämsta som skulle kunnat hända i detta för mänskligheten så viktiga skede var att Österlandet drogs in i Västerlandets och materialismens virvel, ytterligare exploaterades och började anamma dettas konkurrenstänkande och begär efter makt och rikedom. En sådan situation skulle bl a ha kunnat leda till uppkomsten av fler och allvarliga konflikter samt till att Österlandet riskerade förlora sin andlighet.
Det bästa som skulle kunnat hända var att Västerlandet började ta till sig Österlandets visdom och andlighet, samtidigt som det hjälpte Österlandet att ta sig ur sin passivitet vad gäller att förändra och undanröja sådana traditioner och sociala, religiösa och ekonomiska förhållanden vilka utgjorde hinder för dess utveckling och höll det kvar i okunnighet, fattigdom och ojämlikhet.
Till 3. Sökandet efter budbärare